Åre

Hemkommen från Åre, borta bra men hemma bäst! Vi var upp på Åreskutan och fikade, vilken underbar dag. Däruppe var det -3, strålande sol och vindstilla. På 1000 meter låg ett lock över byn och därunder var det gråkallt och blåsigt.

Åre i mellandagarna

Förvånansvärt mycket folk i backarna i Åre fast det är mellandagar, rätt lite snö i backarna. Temperaturen är ok. I dag har tjejerna gymmat och besiktat saunaland, betyg godkänt.

Utan Grym

Vi åker till Åre några dagar för mys och relax, hela familjen. Men inga hundar..... Känns väldigt tomt, har lämnat Grym hos min mor redan i kväll.

Nya kurser på hemsidan

Nu finns kurserna för 2011 ute på hemsidan!
Vill puffa lite extra för helgkurser som jag kommer ha, en med tema apportering och flera med helgkurser med tävlingslydnad.

Juldagen

Julens skönaste dag tycker jag är juldagen. Det blir som ett vakum efter all aktivitet som julen innebär.

Träning ger färdighet

I dagarna har jag avslutat en unghundskurs, gruppen har även gått en valpkurs nyligen. Jag har under hela tiden jag haft förmånen att träna med den här gruppen förundrats över deras frågvishet och envishet. På ett bra sätt!

Godisdag

Tänk vilken tur att all denna snö inte kommit ner som regn! Hur tråkigt hade inte det varit!
Jag har radikalt ändrat inställning till snö och kyla, från skräck till trivsel.

En vanlig lördag

Igår, lördag började vi morgonen med en härlig "till-jobbet-promenad", full med aktiviteter i snöyran. Det är så skönt att ha gjort den när jag vet att Grym kommer att få vänta sig genom förmiddagen när jag har kurs. Trött och nöjd ligger han där på sin bänk och väntar på sin tur. Gulle!

Cirkusföreställning

Cirkuslinjen på Vasaskolan hade sin julföreställning i fredags (och lördags). Hela föreställningen var så otrooligt bra, vilka framsteg eleverna har gjort sen i somras bara! Den här föreställningen var byggd kring ett tema som höll ihop alla numren på ett proffsigt sätt.

konsten att vänta....

Jag tycker om när hundar försöker få oss att belöna! Träningen blir så mycket enklare när människa och hund är överens om att försöka förstå varandra.

Träna på promenad

Jag är ju mycket för att träna detaljer av, och hela moment på promenad. Dels blir promenaden lite roligare men på köpet får vi olika störningar och dessutom hjälper det till att lära hunden generalisera i sina kunskaper.

Du får det du belönar

Promenader med Grym har några gånger varit mer transportsträckor till lokalen, än trevliga promenader där jag lägger in lite träning här och där. Han har gått i sin lilla värld som mest består av gula fläckar i snön i hans ålder.

Mina käraste!

Till mina käraste!

Dina barn tillhör dig inte, de är söner och döttrar till själva livets längtan.
De kommer genom dig men inte från dig.
Och fastän de är hos dig tillhör de dig inte.
Du kan ge dem din kärlek, men inte dina tankar, ty de har egna tankar.
Du kan hysa deras kroppar, men inte deras själar, ty deras själar befinner sig i morgondagens land som du inte kan besöka ens i dina drömmar.
Du kan sträva efter att likna dem, men försök inte göra dem lika dig själv.
Ty livet går inte tillbaks och dröjer inte vid igår.
//Kahlil Gibran

Niina-kurs

Vi har haft fint besök i träningslokalen idag. Niina Svartberg, bl.a. framgångsrikt tävlande i lydnad och bruks samt författare till "Sikta mot tian"har tränat tävlingsekipage idag.

Så där ja!

Mattläggare Hilding har gjort ett tungt dagsverken idag. Lååånga 2-meters remsor (som längst 17 meter) med polytuft-matta, typ torkmatta, har jag rullat ut, passat in, skurit in i vinklar och hörn. Nu är mattan på plats i träningslokalen, äntligen!

Vilket år!

Idag fyller Grym 1 år! Hipp, hipp!

En toalett!

Det går framåt i bygget!
Idag monterades toa och handfat in och vattnet släpptes på, lyxigt värre.

Handlingskurs med Sarah Hedberg

Under julhelgen har vi förmånen att kunna erbjuda två kurser i hanling. En kurs i junor handling 28 dec och en kurs i "vanlig" handling av hund den 6 januari.

"Tackleken"

Leken är ett överlägset verktyg i hundträning! Förutom att leken är såå kul för både hund och människa är den ett kraftfullt sätt att ändra beteenden på din hund med.
De flesta hundar tycker leken är rolig, andra får man lära att uppskatta leken.

Målar

Jag vet inte vad problemet med hantverkare är. Om jag ser det från min bästa sida så är det en mix av att de gärna vill ta åt sig jobb och att de har skev tidsuppfattning......
Målaren ska ha kommit i morgon i över en vecka nu för att spackla klart och måla kontorsmodulen.

Det har regnat i kväll....

....men det gör ingenting för jag har haft kurs inne!
Inne i värmen och ljuset, fantastiskt!

Det går sakta framåt

Har varit i lokalen nu på eftermiddagen. Kalle hyresvärd har plockat undan det mesta i stora lokalen, så jag kan få komma fram och in. Så jag har sopat och dammsugit och dammsugit lite till.

Klippning

Igår var vi till Oppala för att låna Carolas badkar. Inte för att bada i utan att för att tvätta Pernillas stooora överkast som inte går in i vår tvättmaskin.
När det låg i blöt passade vi på att klippa Herman, mina barns minsta lilla kusin. Dom ska ta klassfoto på dagis på torsdag.

För dagen var han rätt motsträvig men han blev så söt när vi var klara. Han har så fina änglalockar, som så klart får var kvar.


Överkastet blev rent och fint och hänger nu på tork i hela mitt kontor framför luftvärmepumpen.

Speglar

Har beställt speglar till träningslokalen idag. Totalt 10,5 meter, i full höjd, så man kan se precis allt man själv och hunden gör. Inga mer omedvetna signaler, inga mer belöningar för nån felaktighet man inte ser. Myser på det!

Minns förra vintern med fasa! Den här bilden har inte dålig skärpa, det är snöyra som är i vägen....

Kompisar

Grym har några hundar som han gärna umgås med. Ipz är han såklart helt trygg med och gärna fixar öronen på och fjäskar för. Mischa, Mixa, Qiwi är brudar som han är klart förtjust i.

Inomhuslokal

Nu törs jag släppa nyheten. Jag kommer att ha alla mina kurser och träningar inomhus på vintern och i ruskväder övriga året. Jippi, inga mer förfrysna tår, inga mer kursdeltagare som står och hoppar av köld och vill hem. Vi kommer att ha det varmt och gott i vinter!

Grym tävlar klass 2

Här kommer filmen från gårdagens lydnadstävling i klass 2!

Han gjorde det igen!

Vi har tävlat tvåan idag! Min lilla grymma hund motsvarar mina förväntningar med råge, han klarar att hålla koncentration, han gör sitt allra bästa med bra attityd, och vi har sååå kul ihop!

Jag är käääääär!

Jag vill ha, vill ha, vill ha, vill haaaaaa!

En känslig kille

Tycker om lyhörda och känsliga hundar. Responsen blir så mycket större då än på "tröghögarna". Men samtidigt går det snabbt att få till felaktigheter också.

Träning

Träffade Sanna och Mixa idag för en givande lydnadsträning!
Mixa och Grym reagerar ofta lika på träning och signaler. Högtempererade, måna om att det ska bli rätt och i behov av ganska trånga ramar, har vi märkt. Så vi får ofta väldigt givande diskussioner om träningsupplägg, beteenden, belöningar och utförande när vi tränar ihop.
Är det alltid bra för hunden att få prova sig fram och bara bli bekräftad när den gör rätt? Ibland känns det som våra superambitiösa hundar vill ha mer konkreta ramar så de lugnt och tryggt kan ägna sig åt att göra rätt, rätt, rätt och åter rätt. Å slippa bekymra sig om ifall det blev rätt och hur den ska göra för att det ska bli ännu mer rätt.
Vi konstaterade båda två idag att överraskningseffekten i belöningar och utförande ibland skapar en osäkerhet hos våra hundar. Eller är det en för hög förväntan som skapas av överraskning? En så hög förväntan att det skapar oro och pip?
Jag har använt rutan-konerna som markör för Gryms externa belöning ända sen han var yttepytt och kunde springa iväg en bit till sin belöning. Alltså har konerna fått ett högt värde för honom. Nu har jag börjat träna rutan mer målmedvetet men fortfarande ligger samma belöning (en burk med godis i som han kommer tillbaka med och får hjälp att öppna) en bit utanför rutan. Numera vet han, att han måste gå fot koncentrerat fram utan att tjuvtitta på konerna, först när jag ger signal att han får titta framåt ser han konerna. Och är helt klockren på sin uppgift. Han tycker det är helt fantastiskt, fast det alltid ser lika ut, alltid, alltid, alltid! Han springer alltid fort, reagerar blixtsnabbt på mitt "stanna" och slänger sig om och tar burken på mitt "YEAH"!
Hög förväntan, inga överraskningar, jag är nöjd och han har inte nåt tvivel om att det han gjort är rätt.
Jag kan uppleva att en bc, kelpie, malle och liknande raser är så tillfreds med att vi förare blir nöjda så det inte behöver dras upp lika mycket i belöningar som många andra raser som mer jobbar för att uppnå belöningen. Hmmm, tål att tänka på!

Hur som helst, tack Sanna för ett bra träningspass!

Sanna och Mixa

Kursavslutning

I dagarna avslutar jag många av höstens kurser av alla de slag. På sex tillfällen har vi hunnit med att förändra hundarnas inställning (och förarnas också för den delen) avsevärt. En hund gör ju det den tjänar på. Och nu när matte och husse medvetet låter hunden tjäna mer på bra beteenden (som att sitta lugnt fast folk kommer fram och hälsar, komma när vi ropar....) än på mindre bra (som att tokdra i kopplet fram till en annan hund, slänga sig ur bilen om vi inte hinner stoppa eller säga stanna....) så har hundarna verkligen ändrat sina beteenden.
Det är en fröjd att se samarbetet växa mellan hund och förare under en kurs!

Sally är helt medveten om att hon tjänar på att hålla kontakt med matte Inger fast Felicia (som Sally inte känner sen förr) stör kontakten genom att klä på Sally en t-shirt. Duktigt!

Ragnar tyckte att balansövningarna var lite läskiga. Men när han fick tid på sig att hitta sin egen balans så jobbade han sig fram till sin belöning.

Max hade inga problem att gå på brädor och tunnor så han fick prova åka skottkärra. Lite jobbigt var det, när han märkte att det rörde sig under fötterna, men vad gör man inte för en korvbit om man får tid att tänka till!

Söker lokal

Hjälp, jag kan inte använda den lokal som jag förväntat mig ha tillgång till under vintern!
Så nu söker jag med ljus och lykta efter någon annan lokal med lite värme i. Kan vara ett konferensrum, garage, lager, vind, ridhus, bara det är så varmt att vi inte behöver ha ytterkläder och vantar på oss.
Det är framför allt dagtid på helger i november och december som är aktuellt.
Hojta till om har någon idé!

Tävlingsdebut

Grym och jag har debuterat på tävlingsplan. Vi tävlade klass 1 i Sandviken i dag.
Mitt mål för Grym var att ha honom koncentrerad och glad. Mitt mål för mig var att jag skulle vara närvarande hela tiden och stötta upp som jag brukar och inte låta honom klara sig själv. Jag är nöjd med vår prestation!

Platsliggning 10
Tandvisning 10
Linförighet 8,5
Domarens kommentar: tränger ngt, hoppar på föraren
Min kommentar: övertänd
Läggande: 9,5
Domarens kommentar: ngt tvekan vid uppsättning
Inkallande: 10
Ställande: 0
Domarens kommentar: stannar före
Min kommentar: Tror han var överambitiös och reagerade på ett skott istället för att invänta mitt kommando. Ropade in honom och slutförde 10-mässigt.
Apportering: 10
Hopp: 10
Helhet: 9
Domarens kommentar: Mkt trevligt ekipage
Summa: 162 poäng, ett första pris!

Han har fin koncentration men är lite brydd över "folket" på plan. Han gnällde till vid varje marschanträde i linförigheten, inget i de andra momenten.

Supernöjd över vår debut! Nu blir det ingen mer klass 1 för vår del. Tycker platsliggningen där är för osäker. Hemska tanke om nån går upp och kraschar för min pärla!

Utedass

Jag har nojat länge över att jag inte har nån toamöjlighet till mig och mina elever när jag har kurserna i ladan. Det blir inte nåt kaffe innan jag åker iväg och kursar......
I helgen har Fia vallhundsprov på I14 så nu var vi tvugna att fixa toamöjlighet. Ibland är det bra med måsten.
Jag har kikat runt på färdiga alternativ, räknat på att snickra ihop ett klassiskt dass men inser mina begränsingar, ekonomiskt och snickarmässigt! Så kom Fia på den briljanta idén att vi kunde använda vår gamla transport till utedass.
Sagt och gjort, jag har snickrat och pysslat och nu, lagom till tävlingarna är det klart!

Kampisar

Jag har utvecklat lite nya modeller på de populära kampskinnen.
De finns nu även med färgade handtag som kan vara enkla, dubbla, långa, korta. Variationen är stor så varje hundtränare ska kunna hitta nåt som passar sig och sin hund.

Normalt sett är skinndelen 15 cm till 25 cm + handtaget men det går att specialbeställas i andra storlekar.
Pris:
Ett kort handtag: 120.-
Ett långt handtag: 130.-
Två korta handtag: 150.-
Ett långt+ett kort handtag: 160.-
Finns även med pipis insydd i skinnet: +30.-
Jag har med mig skinn på tävlingar och mina kurser för försäljning, det går även bra i mån av lager att beställa per postförskott.

Uppletande

Denna underbara höstdag tog jag min lilla hund och stack till skogs för lite fredagsmys! Började den trevliga förmiddagen med uppletande träning. Vallade 2 korridorer (7x40 m) när han tittade på. I syfte att få snabba "fynd" la jag ut flera föremål i varje korridor. Föremålen var av de mindre varianten allihop.
I första skicket fanns en vittringspinne, en tändsticksask och en sån där reflex som lindar sig runt benet. Som vanligt tog han den som låg längst ut, så även i nästa korridor, schampoflaskan kom med in.

Upplever att han inte sätter på näsan förrän han kommit en bit ut, oavsett synretning, terräng eller typ av föremål. Får klura ut några olika bra övningar så vi får bukt med det.
Tidigare har han kunnat slänga till och "snabbmarkera" ett föremål utan att fullfölja. Det har vi jobbat hårt på, dels med ren apportering i skogen, dirigering (som höjer hans intresse), jag har satt fast föremålen så han fått kämpa för att få med dom hem och jag har även stoppat honom och bett honom fullfölja. Det funkar bra nu!

Efter en skön skogspromenad rakt ut i skogen bland stock och sten hittade vi en solig glänta, lämplig för en kaffestund. Han är så skön den hunden, ger full ös när det är jobb, är positiv och uppmärksam när vi rör oss och kopplar fullständigt av när jag slår mig ner. Behöver aldrig kalla in, tjata eller kommendera. Han hakar på alla mina påhitt.
Nåt som han däremot bestämt har avsagt sig, är uppgiften som kantarellhund. Han tycker det är såååå tråkigt när jag går några meter, stannar, går några meter, och jag kan inte låta bli! Men han slipper, han är så bra på mycket annat och jag tror att det är effektivare med mina ögon än hans näsa, iaf en sån bra svamphöst som det är i år!

Äntligen!

Under de två åren vi bott där vi bor nu, har jag gått och tittat snett på ett par otäcka ölandstokar. De står på ett av de bästa ställena i hela trädgården. I min värld är ölandstokar buskar som hör hemma utanför offentliga byggnader, associationen är stark och jag vill inte ha såna i min trädgård. Tommy har stretat mot men idag gjorde jag slag i saken.

Jag tog fram stora spaden och tog upp dom, åkte ut med dom till kära mor som vill ha dom i sin trädgård. (Hon har inte samma associationsbesvär som jag har.) I utbyte fick jag humle. Åh, jag ser fram mot när humlen har brett ut sig så där snyggt över vedskjulet, tallen vid uppfarten, lyktstolpen vid hörnet och brevlådan. Just nu är det bara smala små streter men till nästa år, då kommer kommer de att förgylla trädgården!


Alla pelargoner är tillbaks-planterade i krukor, snart ska dom in i mörkret men än njuter de i solen.

Skillnad på lika

Ju mer man tränar desto duktigare hund.... - inte hela sanningen, det vet vi alla som tränar hund. Det behövs fler faktorer, ett känt mål för träningen, tajming från föraren så hunden har en chans att pricka rätt beteende, värdefull belöning samt klara och enkla direktiv, bl.a.
Margareta hälsar på Ann-Chatrin utan att Hilda lägger sig i.

På en valpkurs som jag har nu, bor fem av de sex deltagande hundarna hos pensionärer. Alla (även de som inte är pensionärer) är människor med öppet sinne, en vilja att hitta en trevlig samvaro med sin hund och en bestämd inställning till att de ska lyckas. Dessutom är de väldigt trevliga!
Harriet och Ralph tränar lugn hantering med Viggo
Varje vecka kommer de, hela gänget, och har gjort sin läxa. -"Vi har tränat på din läxa hela veckan, som du sa"! Och jag kan bara bekräfta att de lyckas jättebra!
Nu tillbaka där jag började dagens inlägg. "Ju mer man tränar, desto duktigare hund....." Smilla är bekväm i att hänga över axlarna på husse Robert. En "bra-att-ha-känsla" när hunden av någon anledning behöver bäras en längre sträcka.
Men frågan är om det är tiden med träning av hunden som gör framgången eller om det är lugnet, och därmed vår lyhördhet, som kommer med gott om tid, eller om det är en god planering som skapar tid?
Kajsa och Bertil tränar inkallning med Pixie, när massor av hundar passerar på nära håll.
Jag tror det är en mix av alltihop! Det går ju att vara effektiv utan att var forcerad. Leka med hunden på stationen när du ända väntar på tåget, träna lite då och då på promenaden och inte vänta till man är på klubben, träna sitt-stanna-kvar när postlådan ska tömmas, skicka ut hunden i trädgården precis innan den ska få mat, så du kan utnyttja situationen till att kalla in en hungrig hund som i vanliga fall vill vara kvar ute. Vips har hunden lärt sig saker utan att vi egentligen avdelat så mycket "hundtid".

Hur som helst har detta gäng ännu mer bekräftat att det är värt att se fram mot att bli pensionär! För dom har väl hur mycket tid som helst?! ;o)

Smilla går snyggt och prydligt med matte fast hon gärna hade velat gått fram till Twist.

Kantarellfunderingar

Jag plockar gärna och ofta trattkantareller, de gula har jag däremot svårare att hitta.
Oftast torkar jag svampen och förvarar dom i en glasburk, hemtrevligt.

Gårdagens skörd som jag rensade och torkade idag.
Idag gjorde jag en upptäckt! De kantarellerna som jag stoppar i ugnen direkt och låter torka där hela vägen, blir mindre och svartare i färdigtorkat skick än de som jag låtit ligga i solen under dagen först, så de torkat en bit på väg innan de sluttorkades i ugnen. De soltorkade hade oxå krympt men inte alls lika mycket och de var fortfarande grå.
Det senare tycker jag känns som att jag kommer att fortsätta med, tar mindre energi och ser trevligare ut.
Så, nu har jag tillfört världen dagens "värdelösa vetande". Vassegoa!

Apportering

Jag har tränat apportering på massor av sätt med Grym. Att hålla ett bra grepp, gripa snabbt och se till att den hamnar på rätt ställe i munnen. Vi har lekt samtidigt som jag lagt ifrån mig apporten för att strax efter avbryta leken i syfte att han ska komma på att han får igång leken om han tar upp nåt. Han har fått hämta gosedjur, tuuuunga saker, stora otympliga saker, 10-kronor, träapport, metallapport..... Han har tagit apporten från min hand, han har suttit med den och tagit den, han har tagit den i språnget, sprungit runt träd med den. You name it!
Men jag har glömt signalen! Hur svårt kan det vara? Upptäckte det nu, när jag börjat träna hela tävlingsmässiga apporteringar. Han vet inte vad "apport" betyder! Shame on me!

Grym 6 veckor

Så idag när det var dags för eftermiddagskaffe skred vi till verket och tog oss an "apport-kommando-träningen".
Började med spontanapportering. Satte mig i solen på trappen, la ut många föremål på marken framför mig. Och drack mitt kaffe. Grym hade hittills idag haft en rätt tråkig dag så han hade en förhoppning om kul träning.

Jag väntade, hade en stooor mugg med kaffe att ägna mig åt.

Sen kom det. Första gosedjuret. Han tog det och kom med det, la det i handen och fick mig lydigt att slänga iväg en godis. Sen fortsatte vi så till alla gosedjur, slangbitar, nyckelknippor och strumpor var lagda i min hand. Det gick inte jättefort, han funderade mellan varje grej.
Jag fortsatte med mitt kaffe, och unnade mig en tunnbrödmacka från Nisse Östman, med ost och korv. Pauser är bra för inlärningen.
När han tydligt signalerade att han vilat nog, lade jag ut alla prylar igen. Och väntade. Den här gången gick det betydligt fortare! Han levererade in grejer på löpande band. Det enda jag sa var "tack" varje gång han kom. Att inte bry sig om hunden, inte tjata, inte pressa hunden till nåt den inte förstår är otroligt effektivt. Som en liten unge, verkar hunden säga: Kolla på mig, titta vad jag kan! Å bjuder oss det beteende vi så gärna vill ha!
Nu ansåg jag att vi hade flow i beteendet, alltså han var helt klar på vad han skulle göra för att få mig att belöna och han gjorde det utan större betänketid.
Då var det dags för "apport"! När han tagit en ivägslängd godis och var på väg tillbaka till prylhögen fångade jag, med hemlig attityd, hans intresse så att han stoppade till hos mig.
-Jag viskade, "vad ska vi göra nu?" och sen med tävlingsmässig ton, "apport" varpå han for iväg som om jag sagt "varsågod".

Kul lek, tyckte Grym och stannade till efter varje belöning så jag kunde befästa ordet "apport" igen.

Nu vilar vi på det här i natt och provar igen i morgon.

Begränsa valmöjligheterna

En viktig del i min hundträning är att hunden ska ha möjlighet att göra val. Bra val ger belöning. Ofta har vi som hundägare lite för bråttom att rätta till hundens beteenden, redan innan det blivit fel och rätt som det är har vi hamnat i fällan att vi ständigt går och tjatar, tillrättalägger och förvarnar. På det viset skapas lätt en passiv hund som går i sin egen värld.
Om vi däremot har tålamod och väntar lite längre så kommer ofta ett bra val. Som ger oss möjlighet att belöna. T.ex om hunden ser en annan hund och ställer sig och tittar på den. Istället för att dra hunden med sig och gnata på den, kan vi låta hunden titta färdigt och låta den själv komma på att den tjänar mer på att ge oss kontakt. Det kräver ju förstås lite planering av promenaden så inte den förbipasserande hunden är så nära att vår hund glömmer oss fullständigt eller att den andra hundägaren kraschar vår träning genom att släppa fram sin hund. Hmmm.
Kontroll och planering av träning är framgångens moder oavsett vilken nivå vi tränar på!

En gäng på valpkurs där valparna sitter på pallar för att begränsa valmöjligheten.

I den planeringen ingår att det ska vara lagom svårt. Så lagom att hunden har en möjlighet att lyckas. Goda erfarenheter ger snabbare inlärning som sitter bättre.
På många av mina kurser får hundägarna ta med sig en pall som hundarna får sitta på. Syftet är att hundägaren snabbt ska reagera när hunden inte vill koppla av och går därifrån. Det blir konkretare för både hund och hundägare vad som är ett rätt val (vara kvar på lådan och koppla av) och vad som är ett tokigt val(gå därifrån oavsett anledning). Sitter hunden på marken bredvid sin förare blir gränserna luddigare för vad som är ok eller inte. Ingen håller kvar sina hundar, ingen tjuvhåller i kopplet, ingen tjatar. Men går hunden därifrån blir den snabbt tillbakasatt på lådan. Hunden som väljer att sitta kvar får såklart belöning.

Det är stor skillnad på att själv göra rätt, mot för att bli hindrad att göra fel.

Ta initiativ

På unghundskursen idag jobbade vi med några övningar där hundarna själv fick ta initiativ till att hitta beteenden som föraren fann värda att belöna. Alla hade med sig lådor som hundarna kunde kliva i och upp på. Utrustade med belöning och ivriga hundar satte sig föraren och väntade. Minsta lilla rörelse mot lådan belönades med godis i lådan, för att förstärka rörelsen. Det dröjde inte länge förrän alla hundar förstått att de själva hade ansvaret hitta på nåt för att få sin belöning. En efter en hade hundarna alldeles av sig själva, utan att föraren visat vägen, hittat fram till beteendet och klev i lådan om och om igen, även fast ingen bad om det.
Lotta och Kim roar sig med lek.

Senare på eftermiddagen fick jag mail från en av kursdeltagarna som jag lagt ut nedan med tillåtelse av Lotta.
(För info kan jag nämna att deltagarna på valpkursen får ta med sig en pall e. dyl ett av tillfällena som valparna får sitta på. Mest för att föraren ska kunna vara riktigt noga med att valpen sitter still och kopplar av.)

*Hej, måste bara säga -vad bra och kul kursen är!

Kommer du ihåg Kims (border terrier) löjligt lilla pall som vi hade med på valpkursen? Den lilla blå, så liten att vi fick byta med Raffe (chihuahua) för Kim rymdes inte att slappna av på den.
När vi fikade nu när vi kom hem så lärde jag Kim att kliva upp på den med alla fyra och det gick på nolltid med lite bulle och metoden som vi lärde oss idag!

Wohooo! =)

Lotta och Kim *

Tänk vad hundarna lär sig fort bara de är med på noterna och tjänar på att lära sig. Då kan de med lätthet ta sig an uppgifter som tidigare tett sig omöjliga!

Träning

Jag hängde med Helen och Mischa till Söderhamns BK idag för lite lydnadsträning. Helen ska tävla lägre spår där i helgen och ville känna av Mischa på planen innan, så den inte skulle vara helt ny för henne.
Jag hakade på i ungefär samma syfte, inte för att tävla där nu, men för att ge Grym positiva upplevelser av så många platser (läs tävlingsplatser) som möjligt. Han har helt klart redan associerat en stor gräsplan med en liten röd stuga vid sidan, som en rolig plats och har förväntan på träning. Känns bra för framtiden!

Språng marsch

Hopp

Framförgående

BELÖNING!!!!

Assistanshund

Du som följt min blogg ett tag vet att jag under 2009 gick en utbildning till assistanshundstränare.
För tillfället är jag inte aktiv med den sysslan men beteendena är roliga att träna så Grym och jag har roat oss lite med "bra-att-ha-beteenden".
Öppna, stänga, hämta, lämna och kanske det jag kommer att störst nytta av på riktigt är att han håller på att lära sig att markera min SMS-signal. Missar den ofta för den är låg men nu är det slut på långa svarstider när Grym ansvarar på hörseln.
Mina damer och herrar, en liten film på hur träningen framskrider.

Dag 2

I dag har Bruks SM 2010 avgjorts. 5 ekipage har korats till grenvinnare i sök, spår, rapport, skydds och IPO. Grattis till er och alla andra som gjort en bra insats! Se mer info på SM-sidan
Jag har suttit vid lydnadsringen i dag och är rätt urblåst i skallen nu i kväll. Riktigt bra, till rätt slätstrukna prestationer har jag sett. En del inspireras man av och andra får en att inse att våra hundar inte är några maskiner, tack och lov!

Skulle vilja rikta strålkastaren ett slag mot Frida Wallén och Blackneck´s A Best. Frida är en av de ytterst få förare som går in på plan och kör sitt program med ett leende på läpparna. Med ett ledigt kroppsspråk lotsar hon Best genom alla moment, utan dubbelkommandon, inga trix för att få honom att orka. Dom bara gör! Det ser plättlätt ut men bakom detta ligger en gedigen hundkunskap, rejält med "hund i fingrarna", noggrann träning och massor av tid!
Grattis till tredje placeringen i skyddshundsgruppen!

Best på allerten i modprovet.

Bruks SM

Tävlingsdag 1, fredag, på Bruks SM är till ända!
Jag har tillbringat förmiddagen på sökhundsgruppens uppletande i Edsbyn. En rätt svår ruta, en stor höjdskillnad en bit in i rutan, högt gräs och bajshögar efter kor som gått i hagen ända tills igår. Många hundar plockade in 2 av 4, få av dom fick betyg 10.
En av dom gjorde ett kanonjobb var Sofie Malmberg & Lekebergas Ben Hogan. De gjorde 4 skick som hunden utnyttjade väl och tog hem alla föremålen på, betyg 10. Strålande!
Därefter åkte jag vidare till Järvsö där sökhundarna körde söket. Jag följde med som åskådare på två ekipages sökarbete.
Första ekipaget var Göran Petersson & Fuerza´s Rusk, en schäferhane som gjorde ett sökarbete enligt skolboken, jämna täta slag, markerade och påvisade utan nåt att tillägga. Betyg 10. Uppletande fick de 7 på. Totalt leder de efter dagens prov.

Jag följde även med Mia Umaerus Kempe & Erik, border collie. Erik är en betydligt explosivare hund som är häftig att se i sökrutan. Han tog oxå alla tre figgarna, tyvärr gick han över stigen till sista figgen. Det och att domarna tyckte att han jobbade med glesa slag på mitten sänkte betyget till 8. Men det var skiiitbra jobbat av dom!

Anna gratulerar mamma Mia!

I morgon väntar lydnaden för de flesta grenarna, skyddshundarna har sitt planskydd kvar så imorgon kommer jag att vara kvar på arenan på Ön hela dagen och bara njuta av duktiga tävlingsekipage på appellplanen!

Skogsdag

Vi började vår aktiva arbetsdag idag med en promenad på Eskön på berghällarna. Upp och ner, hålla balans, stock och sten. Rolig fysträning och underbart väder! Jag la ett spår som fick vänta drygt 1,5 tim medan jag hade en privatlektion.

En kvinna med härlig inställning redan från början. Hon har nyligen tagit över en sex-årig hane av modell större, tyngre. Hennes vilja var att få hjälp med sin tråkiga hund som inte brydde sig så mycket om henne, lufsade på promenaden osv. Så vi har kedjat belöningar, tränat skvaller, trissat hund på godis burk och givit honom möjlighet att påverka sin matte till att belöna honom.
Kul att få jobba upp en hund nån gång istället för tvärtom som det brukar vara vid privatlektioner.

Spåret var Gryms längsta hittills, ca 250 meter. Mitt på gjorde jag dagens nya svårighet, en "härva". På ett område ca 7x7 meter gick jag omkring huller om buller innan jag gick vidare. Han rotade runt men gick vidare och vidare svängar och hittade till slut det ensamma spåret ut från oredan. Bara 5-7 meter efter fyndade han första skinntrasan! Resten var bara nerförsbacke, inga problem att klara längden, motivationen är på topp!

Tja, en bra dag på jobbet!

Nu packar vi väskan och beger oss i morgon fm till Edsbyn med omnejd för att titta på SM i Bruks!

Höstterminen är startad

Höstens kurser är igång. På schemat idag var en tävlingsinriktad valpkurs, "Grunda för framgång".
Med på kursen var idel tävlingsintresserade mattar och hussar, 3 jaktlabbar, riesen, border terrier, rottis, storpudel, aussie och jag ser mycket fram mot att få följa dom den första tiden. I dag har vi jobbat med olika belöningar, kedjat belöningar, AV och PÅ (hunden kontrollerar medvetet sitt lugn för att få igång aktiviteten igen) och i leken har vi tittat på olika sätt att stärka samarbete, kämpaglöd, bra grepp osv.

Sofie och Rally, jaktlabbe

Grabben i gänget, Jonas med riesen Jayla

Angelica och rottis Glöder ger sig hän i leken.

Vallning

I fredags var vi ner en sväng till fåren igen, och nu gick det inte lika lugnt till kan jag meddela. Han har tänt till ordentligt, skitkul. Han rejsade lite för mycket för min smak, linan åkte på så vi kunde samarbeta i hanterbart tempo istället för att bli osams.

Puttar på snyggt och prydligt!

Oj, oj! Här går det lite fort men han får till det han tänkt och jobbar faktiskt på att hålla ihop gruppen.

En tacka krånglade hela tiden, stannade och utmanade. Men han gick inte riktigt på den skrämseltaktiken :o) De flesta gånger la han bara på lite mer tryck och väntade in henne så hon följde efter gruppen. Nån gång rök hon på honom men han hoppade smidigt undan och gav tillbaka med samma mynt så hon fick rysligt bråttom.
Min modiga, duktiga Grym!

Kontroll

Vid dagens "kolla-fåren-promenad" tog vi in alla 28 tackor och lamm i en 25:a. Gick lite tillsammans med honom och puttade fåren, stöttade honom när nån tacka vände upp och bekräftade när han lugnt gick efter.
Efter nån minuts vila släppte jag honom lös och lät honom testa lite själv. Alldeles i början röjde han lite med dom, men eftersom han röjer med eftertanken den hunden, fick han vara ifred. Det tog inte många repor innan han faktiskt började på att kontrollera dom. Puttade lite på mitten och plockade tillbaka gruppen som gled iväg.....
Han försökte få bort de tröga tackorna från hörnet, stod och mätte med en tacka, utan att backa eller vekna det minsta. När hon hytte emot honom hoppade han smidigt undan för att snabbt som en kobra, vara tillbaka och tryckte till henne och faktiskt fick bort dom från hörnet.
En grabb med styrka det här, blir alldeles varm i kroppen av att se hans lugn, styrka och målmedvetenhet!

Lime i unga dar!

Skottpromenad

Jag tycker det är nojigt med skottfasthet, fungerar inte det är ju brukset kört och många lydnadsprov oxå som går samtidigt som bruksprov. Dessutom kan vardagen bli mindre rolig många gånger med en hund som är bekymrad över skottljud.

Grym har inte visat någon osäkerhet för ljud överhuvudtaget. Men under Gotlandsveckan hade jag kunnat spolierat den tryggheten. Vi var på en föreställning som innehöll massor av eld. Lite då och då kom en smäll som han registrerade men somnade om direkt.
I finalen hade jag velat kunna trolla, trolla bort mig och Grym. Rätt vad det var kom såna där pipiga raketljud, smällare, fyrverkeri och på topp jublade publiken. Grym blev först orolig, sen ville han därifrån och till slut bara skulle han bort. Jag tryckte ner min panikkänsla, tog Grym i ett stadigt tag och satte honom på bänken mellan mig och Tommy och bestämde att hela situationen var ok. Tack och lov gick han på det. (Hundträning är mycket teater).
Grym 9 veckor

I går var vi på klubben och tränade eller vi lekte mest, när övriga tränade platsliggning med skott. Första skottet gjorde att han kom av sig men startade upp direkt igen. De andra såg jag att han registrerade men han gav sig hän åt våra aktiviteter.
I morse var jag upp igen och tränade och märkte då att han stördes av aktiviteter som ägde rum där skytten stått igår. Han hade alltså noterat vem som var skyldig för oljudet och förväntade sig lite oroligt mer därifrån. Tur att det inte kom nåt.
Ett problem är till för att lösas, så senare på eftermiddagen gick Helen och jag en promenad med hundarna förbi skjutbanan i Mårtsbo. Där var det full skottaktivitet men ingen av hundarna brydde sig. Vi höll till en bit ifrån, mest passivt men checkade av lite då och då att han var helt med på noterna i aktivitet.
Hm, det jag tror hände igår var mest att det stog en ensam människa i utkanten av planen som Grym inte hade riktig koll på. Han är spökig nu, så i efterhand kan jag säga att jag borde gått fram till skytten efteråt så han fått avreagera på både henne och platsen. Man lär så länge man lever men jag är oerhört glad över att han inte satte olustkänslan i samband med skotten.

Hemma igen!

Familjen är tillbaka till verkligheten igen!
Jag har armen i gips, antagligen båtben i tumgreppet som gått sönder. Ska tillbaka här i Gävle och kolla igen framöver. Tillvaron är lite krångligare nu men hundträningen flyter på som vanligt.
Jag la ett spår på Gotland, en varm eftermiddag. Dagens klur var att jag vände i spåret och gick tillbaka 8-10 m för att sen fortsätta åt nåt annat håll. Grym reder ut sånt utan problem, visst får han rota runt lite innan han hittar en ny utstickare men han tappar aldrig koncentration eller motivation. Kommer att fortsätta lägga korta spår, ca 100-150 meter ett tag till men lägga in svårigheter däri som korsspår, klättra upp på en stock och gå ovan mark några meter osv. Klur som gör att han koncentrerar sig ännu mer. Förhoppningsvis följer den känslan med fast det blir längre "transportsträckor".

planen kraschad

När jag planerade Gotlandsresan stod följande på menyn.
*Utforska nya kameran och verkligen lära mig den
*Ingen lydnadsträning med Grym, bara lek och kedja belöningar

I går var vi till Fårö fyr och jag skulle ambitiöst ut på stenarna för att fota vattendroppar med nya Canon 450D med ett 60 mm macro på. Och vad tror du händer? Jo, men Hilding kliver på strandens enda lösa sten och drullar i vattnet.
Så nu fungerar varken kamera eller mobil och min vänstra hand är sönder på nåt vis. Hel svullen och blå från fingerfästet till några centimeter upp på handleden. :(

Grym är helt slut av att bara vara med överallt så det har inte blivit mycket till träning. Fast det kanske bara är bra det.

Fårö

Familjen och goda vänner är på semester på Gotland och Fårö. I lördags kväll besökte vi Kutens Bensin - Creperie Tati.

Andas med någon

Att det är skillnad på djur och djur har Grym helt klart för sig. Kontakten med kor överlåter han med varm hand åt mig. Får är intressanta men går inte att komma nära för de flyttar sig.

Hästar däremot går det att umgås med. Till och med går det att byta luft med en häst och då har man kommit varann nära!

fåren har kommit

Fias får har kommit till Hille så nu kommer han få daglig kontakt med dom.

Just nu förstår han inte riktigt vad han ska ha dom till, de är bara lite småintressanta.

Hur kan det gå så bra?

Ofta säger elever till mig, speciellt de som går valp- och vardagslydnadskurser, att det går så mycket bättre när de tränar på kursen än när de tränar hemma.
Jag tycker inte det är så konstigt, egentligen.

Spruffs kommer gärna när husse ropar fast han precis var på väg till kompisen Axa.

På kursen är hundägaren helt uppmärksam på sin hund och dess beteenden. Förhoppningsvis har jag som instruktör, kunnat förmedla målet med övningen, så hundägaren vet precis vilket beteende som de vill belöna, t.ex. ett kontakttagande. Om hunden hittar på nåt tok törs hundägaren agera och på ett planerat sätt, snabbt korrigera, t.ex. avbryta ett försök att springa till en hundkompis, istället för att lugnt sitta kvar vid föraren.

Axa går fint i koppel för hon vet att hon blir belönad och att hon inte hinner smita därifrån utan att vi visar hur vi vill ha det.

Hunden vet alltså att det lönar sig att göra rätt när de är på kurs. Den får några uppmuntrande ord, en godbit eller tokrolig lek. Såklart gör den det vi vill då.
Hemma däremot, kanske vi pratar i mobilen på promenaden och ser inte att hunden tar kontakt med oss inför ett hundmöte, alltså missar att belöna ett bra beteenden. Vi kanske tycker det är pinsamt att be grannen prata mindre jolligt, några gånger när de hälsar på hunden, fast vi vet att hunden då skulle klara av, att hålla sig med tassarna på marken. Vi missar ytterligare en chans att få belöna hunden. Om hunden upprepade gånger försöker göra rätt men vi missar det, varför ska den då fortsättar anstränga sig....
Hunden gör det den tjänar på och vi får dom beteenden tillbaka, som vi förtjänar. Svårare än så är det inte. När hunden gjort rätt måååånga gånger med vår hjälp, blir det beteendet så självklart att hunden väljer det beteendet utan att tänka på att den skulle kunna göra på nåt annat sätt. Så det lönar sig för oss att träna, träna, träna på bra beteenden och vara närvarande när vi tränar.

Raffe springer fort till matte fast det är lite jobbigt med alla farlighet runt omkring, för matte blir såååå glad då och delar ut fantastiskt goda små kycklingbitar!